Hur kan jag bäst skydda mig mot solen?

Fråga

Vilken typ av solskydd bör jag använda om jag är ljus och bränner mig ganska lätt, men samtidigt har rätt fet hy och får finnar av att använda feta solskyddskrämer i ansiktet?

Jag fick förklarat för mig att det är skillnad på krämer med solskydd och krämer med solskyddsfaktor. Vilken är skillnaden? Vilken solskyddsfaktor bör jag ha i ansiktet och finns det någon kräm som ni kan rekommendera för fet hy?

Jag solar aldrig medvetet, men är ute mycket under sommaren. Bör jag använda solskydd varje dag?

Svar

Om du har en ljus och känslig, kanske rödlätt, hudtyp så måste du skydda dig extra mycket mot solen. För din del måste du sätta solskyddet först och bör inte i den här situationen ta hänsyn till hur huden blir. Kanske kan en lotionform kännas bättre. Du ska ha så hög faktor som möjligt särskilt i ansiktet och varje dag.

Du har helt rätt i att solskyddsmedlen delas upp i två grupper, UV-ljusabsorberande respektive blockerande.

• UV-absorberande medel är det vanligaste och delas upp i olika skyddsfaktorer. De skyddar bäst mot UVB-ljus som sannolikt är den farligaste. De är lätta att använda, syns eller känns inte. Nackdelarna är att de inte skyddar mot UVA-strålning. De kan också orsaka irritation eller allergi i huden. Prova gärna preparatet på underarmen några dagar för att om man tål just den sorten.
• De blockerande solskyddsmedlen är ett yttre skydd. Till de säkrare hör de som innehåller till exempel titanoxid som reflekterar tillbaka solljuset. De är dessutom stabila med liten risk för allergier. De är lite obekvämare att sprida ut på huden och kan synas lite som en något vit yta.

Några saker att tänka på för alla men särskilt för dig:

• Du "solar" även när du spelar fotboll, golfar, eller promenerar.
• Sand, snö och vatten reflekterar och ökar solens effekt.
• Höjd över havet påverkar. Det har betydelse i alperna och fjällen.
• Soldis ger kraftig sol liksom fjuniga moln.
• Vatten skyddar inte mot solen strax under ytan.
• På morgonen ska du smörja in alla delar av kroppen som kan nås av solen under dagen. Täck även in områden som är "klädda".
• Solkräm skall läggas på rikligt och insmörjningen ska upprepas efter svettning och badning. Krämen ska vara så vattentålig som möjligt. En vattenfast solkräm tål bad 4x20 minuter om du torkar i solen, inte använder handduk eller lägger dig ner innan du är torr.
• Vila helst inomhus, under tak eller parasoll. Skugga från träd ger delvis ett skydd.
• Kläder ska vara tätt vävda och täckande men ventilerande. En våt T-shirt har bara halva solskyddet. Våtdräkt är ett bra skydd. Flytväst ger skydd vid till exempel snorkling.
• Ha huvudskydd helst med skärm eller brätte och nackduk. Hårbotten skyddas - men det får av praktiska skäl ske med keps, sjal eller hatt.
• Hög solskyddsfaktor - 15 eller mer - om man använder solskyddspreparat för att spara huden från solskador.
• Solen är starkast mellan klockan 11 och 15 sommartid i Sverige. Internationellt sett räknas intervallet mellan klockan 10.00 och 15.00. När din skugga är kortare än du själv är solen mycket stark.

Om du får en brännskada svider och rodnar huden i några dygn, men man märker det först från cirka sex timmar efter solexponeringen. Undvik då solkontakt under en vecka, skydda med rena och mjuka bomullskläder, försök hålla dig i skugga och sätt på rikligt med solskyddspreparat när solen inte kan undvikas.

Förutom brännskador och hudcancer kan ett ivrigt solande även göra huden tjock, läderartad och oelastisk. Mångårig solning gör att bindväven i huden bryts ner och rynkor bildas. Huden åldras helt enkelt i förtid.

Solarier ger inte den nödvändiga förtjockningen av överhuden som skyddar mot solskador, eftersom den till största delen ger UVA-strålning. Därför är det inte meningsfullt att "grunda" i solarium före utlandsresor.

Sola lagom i sommar!