|
|
Kräkningar hos barn / Översikt
|
Barn kan kräkas av många olika orsaker. Det är vanligt att spädbarn kräks efter maten, men om barnet verkar må bra och öka i vikt behöver man inte oroa sig. Besvären brukar försvinna helt när barnet är cirka ett år.
Hos de lite äldre barnen kan kräkningarna ibland bero på magsjuka och då kan barnet också få diarré och feber. Kräkningarna brukar gå över inom ett dygn, men däremot kan barnet fortsätta att ha diarré i en vecka.
Ibland kan barn kräkas av andra anledningar, till exempel om de har någon infektion och hög feber.
Barn som förlorar mycket vätska på grund av kräkningar eller diarréer kan få vätskebrist, vilket kan bli allvarligt. Barn under sex månader är särskilt känsliga. | | Det är viktigt med dryck redan från början när barnet kräks flera gånger. Om barnet ammas kan man fortsätta med det, men ge små täta mål. Barn som inte ammas kan få vätskeersättning som man kan köpa på apotek.
Om besvären beror på någon sjukdom kan barnet behöva behandlas mot den. | | Om barnet förutom kräkningar har ont i magen eller dålig aptit, eller man är orolig för att barnet inte får i sig tillräckligt med vätska, bör man kontakta en vårdcentral.
Man ska söka vård direkt på vårdcentral eller akutmottagning om barnet inte vill dricka, inte får behålla någon vätska eller verkar slött, dåsigt och passivt.
Man kan alltid ringa barnavårdscentralen eller sjukvårdsrådgivningen för råd. | |
Kräkningar hos barn / Vad beror det på?
|
Hos de lite äldre barnen är en vanlig orsak till kräkningar magsjuka som orsakats av en virusinfektion. Det brukar gå över på några dagar.
Flera olika sjukdomar och tillstånd kan ibland ge symtom som illamående och kräkningar. Om barnet har fått i sig något giftigt kan det också orsaka kräkningar. | | Barn är mycket känsligare för vätskebrist än vuxna. Om man har ett barn som är under sex månader som kräks och inte verkar må bra bör man alltid kontakta läkare eller sjuksköterska. Man ska även kontakta vården om ett barn kräks och visar tecken på vätskebrist, till exempel är slött, inte vill dricka och kissar ovanligt lite.
Andra anledningar till att kontakta vården är om barnet har blod i kräkningar eller diarréer, eller om barnet har ont, är ledset eller håglöst.
Om man tror att barnet fått i sig något som kan vara giftigt ska man ringa till Giftinformationscentralen på larmnummer 112.
Läs mer om när man ska söka hjälp i nästa kapitel Diagnos och vård. | | Små barn kan kräkas av olika anledningar och för det mesta är det helt normalt och inget att oroa sig för. Framför allt är det vanligt att de kräks efter maten. I samband med att barnet rapar eller rör på sig kan mjölken rinna ut ur barnets mun. Det beror på att den övre magmunnen kan vara lite slapp hos spädbarn, och att maten därför lätt kan rinna tillbaka till matstrupe och mun.
En del barn kräks bara ibland medan andra kräks eller spottar efter varje måltid. Det ser ofta ut som om barnet kräks en större mängd än vad det egentligen är.
För det mesta mår barnet bra och ökar i vikt. Hos de flesta barn avtar kräkningarna långsamt. Så småningom utvecklas magmunnen och besvären brukar försvinna när barnet är mellan sex månader och ett år. | | Barn som är äldre än sex månader och ändå kräks ofta kan ha gastroesofagal reflux, oftast kallad reflux. Besvären innebär att den övre magmunnen är så slapp att magsaft även kan komma upp i strupen utan att barnet har kräkts.
Det vanligaste symtomet är att barnet kräks, men eftersom magsaften kan komma upp utan kräkningar så kan matstrupen bli irriterad och barnet kan ha ont. Det gör att barnet blir ledset och man kan uppleva att barnet är kinkigt och skrikigt.
Barnet kan vara ovilligt att äta och viktuppgången blir dålig. Det är också vanligt att barnet sover dåligt.
Refluxbesvär är ganska ovanligt hos barn men det förekommer. Besvären brukar långsamt minska och försvinna helt i ettårsåldern.
| | Några enstaka spädbarn kan ha besvär med kraftiga kräkningar som hamnar långt ut på golvet. Det kan bero på att de har en förträngning i nedre magmunnen, så kallad pylorusstenos. Magmunnen förtjockas så mycket att muskler i magsäcken inte kan föra ner maten i tarmen. Den här sortens förträngning är mycket ovanlig.
De första symtomen visar sig när barnet är mellan två och fyra veckor. Barnet börjar kräkas oftare. När barnet har ätit kan man ofta se hur barnets mage rör sig. Det är sammandragningar när magsäcken försöker föra maten vidare ner i tarmen.
Det är vanligt att barnet från början kräks små mängder, men kräkningarna ökar både i mängd och i kraft för att till slut spruta ur munnen. Det brukar kallas för kaskadkräkningar eftersom kräkningarna står som en kaskad ur munnen.
Eftersom maten inte kan passera ut i tarmen kan barnet inte tillgodogöra sig näring. Det leder till att barnet förutom kräkningar också kan få andra symtom.
Barnet kan till exempel vara hungrigt och vilja äta snabbt igen efter avslutad måltid. Vanligtvis går barnet inte heller upp i vikt och kan bli dåsigt och passivt på grund av för lite näring. När barnet kräks allt oftare och i större mängder kan det även få vätskebrist. Det kan visa sig i att barnet kissar allt mindre eller blir slött. | | Om ett lite större barn kräks beror det oftast på en vanlig virusinfektion. Barnet brukar då även ha diarré och kan ha ont i magen och ha feber.
Sjukdomen kommer snabbt och smittar lätt. Ofta blir flera i familjen eller på förskolan sjuka. Vanligtvis går infektionen över på några dagar. Kräkningarna brukar upphöra inom ett dygn men diarréerna kan fortsätta i en vecka.
Det är ovanligt att barn i Sverige får kräkningar och diarréer orsakade av bakterier i maten.
Läs mer om magsjuka hos barn i nästa kapitel eller i 1177.se. Länk finns i Fördjupning och länkar. | | Om barnet får i sig något giftigt kan det orsaka kräkningar och illamående. Andra symtom är diarré och magsmärtor.
| | När barn har infektioner, till exempel förkylning och hosta, lunginflammation eller urinvägsinfektion, brukar kräkningar vara ett av flera symtom.
Ibland kan ett barn som kräks och samtidigt har mycket ont i magen och mår dåligt ha fått en sjukdom i buken. Det kan röra sig om exempelvis tarmvred, då det blivit ett stopp i tarmen.
En annan typ av sjukdom är blindtarmsinflammation som också kan orsaka kräkningar. Blindtarmsinflammation är vanligast i åldrarna 10 till 20 år. Även diabetes kan ibland orsaka att barn kräks.
Lär mer i 1177.se om blindtarmsinflammation och tarmvred. Länkar finns i Fördjupning och länkar. | |
Kräkningar hos barn / Diagnos och vård
|
Man bör ta kontakt med barnavårdscentralen, vårdcentralen eller barnläkarmottagning om barnet som kräks inte har blivit bättre inom ett dygn, eller om det utöver kräkningar har mycket ont i magen eller inte verkar må bra på något annat sätt.
Om ett barn har blivit magsjukt under eller direkt efter en utlandsresa bör man också ta kontakt med vården. | | Om kräkningarna gör att barnet förlorar mer vätska än det får i sig kan det leda till vätskebrist, vilket är ett allvarligt tillstånd. Man bör söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om barnet - är under sex månader och inte verkar må bra
- inte vill dricka
- kissar mindre än vanligt
- inte får behålla någon vätska
- har blod i kräkningarna eller i diarrén.
Man behöver vara särskilt uppmärksam på de allra minsta barnen och söka vård direkt om ett spädbarn kräks, är slött, kissar dåligt och inte reagerar som vanligt med leende och skrik. Detsamma gäller om spädbarnet verkar ha ont, är ledset, inte har någon aptit eller är dåsigt och passivt.
Misstänker man att ett barn blivit förgiftat ska man ringa till Giftinformationscentralen på larmnummer 112. | | Om ett spädbarn mår bra men kräks ofta brukar det hjälpa om man ger små täta mål. Försök få barnet att rapa några gånger under matningen. Låt barnet halvsitta när det äter och gärna sitta kvar i knäet en stund när det har ätit klart. Undvik häftiga rörelser direkt efter maten och vänta med att leka och skoja.
Om detta inte hjälper kan man vända sig till vårdcentral eller barnläkarmottagning för att få barnet undersökt. Hos de flesta barn minskar besvären långsamt och de brukar försvinna helt när barnet är cirka ett år. | | Man kan ofta vårda barn som har magsjuka hemma. När ett litet barn blir magsjukt förlorar det vätska och salter genom kräkningarna och diarréerna.
Om barnet förlorar mer vätska än det får i sig kan det bli uttorkat, därför är det viktigt att få i barnet tillräckligt med vätska. Små barn är mycket känsligare för vätskeförluster än vuxna. Hög feber gör att barnet förlorar ännu mer vätska. Det är därför viktigt att man ger barnet dryck redan från allra första början av magsjukan.
Om barnet ammas kan man fortsätta med det och ge små täta mål. Om barnet inte ammas kan man ge barnet vätskeersättning som finns att köpa på apotek. Det är lättast att mata med tesked och ge små mängder ofta.
Om barnet kräks mycket behöver man ge det ungefär två teskedar vätska var femte minut. Under ett dygn behövs mer vätska än vad man tror, till exempel kan en ettåring behöva drygt en liter.
Läs mer i 1177.se om magsjuka hos barn. Länk finns i Fördjupning och länkar. | | Om barnet kommer in för vård tas det om hand på olika sätt. Har barnet allvarlig vätskebrist kan det behöva läggas in på sjukhus för att få vätska och salter direkt in i blodet via dropp.
Om barnet har svårare besvär med reflux kan det ibland få läkemedel som minskar syrabildningen i magsäcken. Ibland, men det är mycket ovanligt, opereras barnet. Reflux brukar försvinna av sig själv när barnet är i ettårsåldern.
Barn som har kaskadkräkningar, pylorusstenos, brukar behöva opereras. Efter det blir de snabbt friska. En buksjukdom som till exempel tarmvred, är ett akut tillstånd som också ofta opereras. | |
Kräkningar hos barn / Redaktion
|
Margareta Cassel, barnsjuksköterska, Stockholm | | Adolf Tham, läkare, specialist i barnmedicin, Ulricehamn
Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen, den medicinske chefen och redaktionsrådet vid 1177.se.
Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen
| |
|
